stenhur.blogga.nu

Email:

2009-mar-31

Det här med nätverk är verkligen förbryllande ibland. Det verkade uteslutet att problemen med vårt hemnätverk skulle kunna ligga någon annan stans än i den dator som krånglade eftersom alla andra datorer fungerade utan problem. Nu testade vi den på ett annat trådlöst nät och det gick bra. Nu har vi en ny router, och då fungerar den här datorn som det verkar, i alla fall än så länge. Så nu gäller det att få alla andra datorer att fungera ihop med den. Man kanske blir tvungen att läsa någon sorts bruksanvisning. Fast då är det väl som vanligt, den är skriven på ett kryptiskt språk som man inte förstår. med odefinierade begrepp och oklara syftningar och anvisningar om saker som man ska göra men utan att förklara varför. Men man ska väl inte gå händelserna i förväg . Och nu är jag inte arg på El-Giganten längre. Här är en limerick som jag nog har meddelat en gång förut men det var länge sen: Arbrå
20.21

2009-mar-29

Igår hade Ovikens Kammarorkester en konsert i Svenstavikskyrkan. Vi spelade dels några verk som vi framfört tidigare, Atterbergs svit för violin viola och stråkorkester och Gunnar Hahns Norrländsk svit. Några verk som var nya för oss var Pelimannit en svit i fem satser av finländaren Einojuhani Rautavaara och Company av amerikanen Philip Glass. Jag skötte som vanligt introduktionen och den här gången bemödade jag mig särskilt mycket om att förbereda publiken lite lagom för de styckena som de var mest ovana vid. Rautavaaras stycke är kan man säga en kärleksfull nidbild av hur det kan låta om spelmän som träffas utan att ha spelat ihop sig innan och har olika ideer om hur och i vilka tonarter låtarna ska spelas. Ganska märkliga klanger ibland men väldigt roligt att spela. Philip Glass är ju känd som minimalist, det är musik utan några melodier i egentlig mening, bara klanger som långsamt förändras men som ger en ganska meditativ stämning. Den här gången leddes konserten av Louise Olsson, som har varit medlem av orkestern länge men som nu för första gången fick ta på sig uppgiften att repetera in och leda det hela. Dessutom spelade hon en av solostämmorna i Atterberg. Mycket förtjänstfullt, vi tyckte allmänt att hon gjort ett mycket bra jobb. Annelie Öberg-Rydh spelade den andra solostämman, det är först under det senaste året som jag har hört henne spela viola, annars har jag bara hört henne som violinist. Men det gör hon med den äran.

Och så vill jag förtydliga det jag skrev om skolsituationen här med att citera ur Östersunds-Posten en skrivelse undertecknad av fyra politiker från fyra olika partier Om Medalen sägs det så här:

Det är trist att han talar illa om oss övriga politiker. Värre är att hans agerande skapar oro och splittring mellan de skolor han satts att ansvara för. Fullständigt oacceptabelt är det att han, för egna syften ägnar sig åt att svärta ned bilden av Bergs kommun. Den skadan tar tid att reparera och kostnaden kommer vida att överstiga den miljon man försökt spara på läromedel.

Bergs kommun har en omvittnat bra grundskola och ett ständigt inflyttningstryck från barnfamiljer som gärna bosätter sig i många av våra 125 byar. Det ser vi år efter år och vi ska göra allt för att det ska fortsätta så.

Vi måste nu så fort som möjligt återställa budget för läromedel till en rimlig nivå. Vi hoppas därtill att Torsten Medalen i sin position som ordförande i Verksamhetsnämnden utgår i sitt arbete från sakfrågor och reell ekonomi och även kräva beslutsunderlag som ger förtroende i nämnden att fatta beslut kring.

23.04

2009-mar-28

Nu är det ju så med saker som man använder som till exempel pelletspannor och datorer att så länge dom gör sin tjänst så lär man sig inte så värst mycket om hur dom fungerar. Man är mest nöjd med att man slipper hålla på och böka med dom. För några dar sedan insåg jag att jag måste tömma och rengöra pelletsförrådet, så det är en sak som står på min agenda för de närmaste dagarna.
Och så har vi fått tillbaka datorn från El-Giganten, datorn som inte fungerar på det trådlösa nätet,trots att tre andra datorer fungerar utan problem på samma nät.Jag gjorde en ominstallation av allting på datorn men det hjälpte inte. Vi lämnade in den och sa att om dom hittade ett fel på den så skulle det lagas och sen skulle vi få tillbaka den utan kostnad. Men dom hittade inget fel och vi måste betala 550 spänn för deras ominstallation som var onödig eftersom jag redan hade gjort den. Nu har vi datorn hemma och den fungerar lik förbannat inte.Dom påstår att det är vårt nätverk som det är fel på, men datorn har ju tidigare fungerat på nätverket och tre andra datorer fungerar. Trist! Vad är nästa steg? Verkar vara ett fall för Sverker Olofsson.
13.58

2009-mar-27

Nu är Torsten Medalen, chefen för verksamhetsnämnden i Bergs kommun ute och cyklar igen. Han har föresatt sig att han ska lägga ner alla byskolor och få barnen skjutsade långa vägar till ett par centralorter. Hans argument är dåliga, hans kalkyler för att bevisa att han har rätt håller inte. När han får mothugg spelar han martyr och försöker få alla att tro att han är den ende som har mod att vilja genomföra det enda riktiga.
Hans tillvägagångssätt är uppenbart manipulativt och vittnar om hans förakt för både demokratin och människors förmåga att tänka själva. Han har beställt en "utredning" med syfte att skaffa argument för hans planer att lägga ner byskolorna. När denna utredning av alla sågades som partisk och ovederhäftig fortsätter han ändå att använda den som om den vore ett objektivt godtagbart försvar för det som han vill genomföra.
Hans senaste utspel är att ta bort anslagen till inköp av matvaror för hemkunskapsundervisningen i skolan i Svenstavik. Fiffigt och spektakulärt! Massmedierna gick på det. Roligt att se en stekpanna utan något i den i ett tv-inslag. Och så kan han komma och påstå att det beror på att folk vill behålla byskolorna.
Jag har länge väntat på att hans kollegor inom hans parti och kommunstyrelsen ska reagera och säga ifrån om dessa metoder. Nu har det i alla fall hänt, som man kan läsa i både Länstidningen och Östersundposten. Att Torsten Medalen skapar oro i debatten är ett synnerligen milt uttryck för vad han håller på med. Han begriper helt enkelt inte vad han håller på med!
22.33

2009-mar-26

Igår var jag inbjuden som gäst till Afasiföreningen i Östersund som hade årsmöte. Jag hade väl ett hum om vad afasi är men jag kollade lite på nätet och fann att afasi är en beteckning för många olika slag av störningar i en persons förmåga att kommunicera med hjälp av tal. Nu var inte min uppgift att bidra med något om afasi utan att underhålla en liten stund med att läsa mina dikter och berätta något. Fast jag har faktiskt varit med om en händelse som gör att jag försökt tänka mig in i hur det skulle vara att förlora talförmågan permanent. Det var för nio år sedan jag hade drabbats av en svår influensa som satte sig som inflammationer på flera ställen i kroppen, bland i benen, så jag blev sängliggande nästan en månad. Nu var det så att jag kände mig lite på bättringsvägen och skulle åka in till distriktsmottagningen i Myrviken för att ta några prover. Men när jag skulle tala om vad som var mitt ärende kunde jag inte få fram det. Distriktssköterskan skaffade genast en ambulans som tog mig till sjukhuset i Östersund. I ambulansen fick jag syrgas och när jag kom fram blev jag ordentligt undersökt och skickad på magnetröntgen. Jag hade haft en blodpropp som hade blockerat en del av min hjärna och så småningom upplösts. Det fanns inga tecken på hjärnblödning. Sedan dess tar jag blodförtunnande medel, Waran, råttgift som jag kallar det eftersom det är samma substans som man dödar råttor med. Därför måste jag ta ett blodprov ungefär var fjärde vecka eftersom det skulle vara farligt om effekten av waranet plötsligt skenade iväg. Att just jag måste hålla på med detta har samband med att jag sedan mer än tjugo år tillbaka har en hjärtarytmi, som inte besvärar mig särskilt mycket i vanliga fall, men som kan vara farlig t ex i samband med influensa, då ökas risken för blodproppsbildning.
Men "det var inte detta jag skulle tala om" utan att det var mycket trevligt att få vara gäst på afasiföreningens årsmöte. Jag blev också bjuden på en måltid bestående av goda pajer, vilket passade bra eftersom jag och min hustru hade hoppat över middagsätandet eftersom det var så fint väder, så vi tog skidorna och åkte någon kilometer till en fin skogsbacke där vi satt och njöt av solskenet i ett par brassestolar.I alla fall tycker jag det är väldigt roligt när jag får läsa min dikter för publik och även berätta lite om mitt skrivande. Jag hade disponerat det hela så att jag avslutade med ett par texter om Näcken och berättade om mina tankar om denne figur och spelade en polska på min näckfiol som avslutning. Jag tycker det svåraste vid ett sådant här tillfälle är att veta hur man ska disponera tiden för man vill ju inte vara snål men heller inte trötta ut sina åhörare. Men jag tror att jag hamnade ungefär rätt.
11.59

2009-mar-22

Jag fick ett meddelande från Swedbank med ungefär följande innebörd:
Vi tycker inte att ni som bor i glesbygd ska ha lika bra service som dom som bor i tätorter. Därför lägger vi ner erat bankkontor. Visserligen är ni med och håller den här banken igång men det innebär inte att ni ska få vara med och bestämma. Ni ser ju att era sparkapital sjunker i värde så då förstår ni ju att vi måste göra så här. Och om inte direktörerna får sina höga löner och bonusar så kanske dom tröttnar och hur skulle det se ut. Så nu får ni åka till Svenstavik i stället för Oviken när ni har några bankärenden att uträtta. Det är visserligen några mil längre men ni ska vara glada att ni inte måste åka ända till Östersund eller ännu längre.

Så här var det formulerat:
"Vi har beslutat att göra förändringar av vår verksamhet inom Bergs kommun. Detta görs utifrån att vi i hela länet skapar Starka kontor där vi dels säkerställer de ökade krav som finns på hög kompetens med såväl certifierade som licensierade medarbetare och dels ökar tillgängligheten. Ytterligare ett skäl är de ökade säkerhetskrav som slår hårt på små kontor"

Så nästa gång när jag måste åka fyra mil för att komma till banken i stället för två, så ska jag vara glad och tacksam att jag får komma till ett Starkt kontor och expedieras av certifierade och licensierade medarbetare i stället för dom trevliga, kunniga och hjälpsamma damer som jag lärt känna och lita på under alla år som det har funnits ett bankkontor i Oviken.
14.21

2009-mar-21

Den dikt jag idag la ut på poetsidan har jag haft här förut men det är längesen. Ännu längre är det sedan jag skrev den. Men av nån anledning återkommer den då och då i mitt medvetande.

Mångubben
21.56