| Email: |
|
2008-dec-31
Nu på årets sista dag plockar jag fram en dikt som jag tycker är aktuell både med tanke på finanskrisen och på att årets nobelpristagare sysslar med verkligt små ting, Jag önskar dig ett riktigt Gott Nytt År!
Erövrare 15.16
2008-dec-30
Nu är jag i Stockholm hos min dotter Figgis och hennes gubbe, Fredrik.Vi har ätit en fantastisk boeuf bourgignonne till vilken vi sjöng Trollmors vaggsång Ho aj aj aj aj boeuf osv. Jag kom plötsligt på en dikt som jag genast la ut på poetsidan.
Det blir aldrig som man tror 22.31
2008-dec-29
Efter en sådan här dag känner man sig ganska mör. Genrepet började klockan 13 och efter det gjorde vi två konserter, en i Ovikens och en i Bergs kyrka.Och att både spela i orkestern och vara presentatör är ganska krävande. Visserligen brukar jag tänka igenom allting och göra fusklappar så jag slipper riskera att komma av mig eller börja svamla för mycket om någonting så det blir långtråkigt, men det kräver koncentration hela tiden.Sen skulle det ju vara kul att kunna sova hela natten, men nu vaknade jag efter några timmar och kunde inte somna om så nu sitter jag här och skriver. Jag kommer liksom upp i varv och då är det länlöst att ligga i sängen och försöka sova.
Medan jag skriver det här tankar över inspelningen av konserten till datorrn. Jag använder en liten inspelningsapparat som heter H2 med inbyggda mikrofoner som jag bara sätter på ett stativ ungefär vid tredje bänkraden, det brukar bli ganska bra balans mellan kör och orkester och solister då. Konserten gick nog ganska bra tror jag. Det som fortfarande klingar i mitt huvud är den långsamma satsen i Bachs violinkonsert i a moll. Karl-Ove Mannberg som var solist lyckades trots den korta repetitionstiden få till en väldigt läcker version med fin dynamik och omsorg om dom svaga partierna som skapade en nästan andlös stämning i kyrkorna. Detta skrev jag i natt, sen kom Britt-Sofie och klagade på att mitt skrivande störde hennes sömn (ja det är väldigt lyhört mellan hennes rum och det rum där jag sitter och skriver. Så jag gick och la mig och lyckades faktiskt somna. Nu har jag läst recensionen av konserten i ÖP. Den var väldigt positiv och det skulle varit roligt att kunna länka till den men jag hittar den faktiskt inte på ÖP:s nätsida. Men även om det var mycket arbete med det hela så var det väldigt kul. 20.57
2008-dec-27
Julkalaset på annandagen blev lyckat tyckte vi. Vi bjöd på en förrätt av kallrökt röding rullad med färskost mixad med ruccolasallad och wasabi och lagd på en skiva hembakt knäckebröd. Till det serverade vi en julsnaps som Anna hade haft med sig från en Ålandsresa. Efter det tortellini grandi med ost och spenat och till det tre olika röror, en på mögelost och cashewnötter och turkisk yoghurt, en på soltorkade tomater,pesto och yoghurt, och en hummus av kikärter, paprika och färskost.Till det hade vi ett rödvin, Hidden Rock och därefter blev det kaffe och pepparkaksmuffins, med en klick yoghurt, lite ringlad honung och ett par lingon.Sen fanns det små kulor av smulade pepparkakor, inbakade i mandelmassa och rullade i 70% cholkad.Förr om åren har vi ibland bjudit på mera traditionell julmat men i år liksom förra året tyckte vi att det kunde vara roligare att bjuda på något helt annat.
Nu har solen börjat stiga högre för varje dag. Det märks på att den inte längre går ner bakom Hoverberget efter att ha visat sik vid dess kant som den gjorde för en vecka sedan. Nu syns nästan halva solskivan över bergets kant ända tills den går upp helt ungefär mitt på berget. Vi går mot ljusare tider! 21.46
2008-dec-23
Julen står för dörren. Julafton firar vi här hemma till efter Kalle Anka, sedan går vi till Bådagården och firar med Annas bror, brorson och famlij. Julskinkan är precis griljerad, och någon julgran inomhus ska vi inte ha eftersom en av Annas brorsdöttrar är allergisk mot granar. Fast på balkongen har vi en, och den syns så bra genom balkongdörren så vi behöver inte ha någon inomhus. På annandagen kommer att tjugotal av Annas släktingar hit, så nu på morgonen har vi ordnat med möbleringen så vi inte ska behöva sprida ut oss alltför mycket.
Så nu kommer jag inte at skriva på några dagar, får jag någon stund över går den åt till att fundera över mellandagskonserten, där jag i vanlig ordning ska vara presentatör. Man kan kanske tycka att jag som i femtio års tid pratat i radio skulle tycka att det där en enkel uppgift men jag tyckder det är viktigt att jag förbereder mig noga, och att jag framför allt begränsar det jag säger till några få men väl valda ord. I morse var det klart väder, så jag kunde iaktta det fenomen som brukar inträffa dagarna omkring jul, att solen först visar sig vid kanten av Hoverberget, men eftersom den inte går rakt upp utan även i sidled så försvinner den bakom berget igen, och sen kommer den upp mitt på berget. Jag tar det som ett tecken på att jordaxeln inte har rubbats märkbart sedan förra året, vilket inger mig en känsla av förtröstan. Den vill jag också gärna vidarebefordra till dig som läser detta, och jag önskar dig en riktigt God Jul 15.32
2008-dec-21
Gårdagens tv-sädning av Wagners Ragnarök var lika lysande som de tidigare. Konstigt vad fort man vänjer sig vid att kunna se högklassig opera i sin egen tv-apparat, det är man ju inte bortskämd med. Förresten har jag börjat tänka tillbaka en del på den tid när jag jobbade på SVT i Stockholm och vi gjorde en del program i samarbete med Allegro Films, som har en hemsida som nyligen uppdaterats. Av de filmer som finns där är det bara ett par som jag har varit med om, det mesta är sådant som Christopher Nupen gjorde innan han började göra inspelningar i Stockholm, vilket i sin tur berodde på att Vladimir Ashkenazy hade fått bra kontakt med Sveriges Radios symfoniorkester och ville göra tv-inspelningar med dem. Det var på så sätt som jag kom in i bilden eftersom jag var anställd som procudent på SVT. Jag rekommenderar ett besök på Allegro Films:Allegro FilmsDet finns också en video man kan titta på som heter video om Allegro Films
20.24
2008-dec-20
Nu har jag kollat solens läge klockan tolv på dagen, det gjorde jag igår eftersom det var en dag med bara lätt molninghet. Den står då precis i toppen på sydpålen som jag ser från mitt köksfönster. Fast sydpålen som är en gammal ledningsstolpe lutar en aning åt höger och därför kommer den inte dit förrän några minuter över, men jag räknar stolpens läge från den punkt där den lämnar marken och då stämmer det. Förutsättningen är också att jag befinner mig i högra kanten av fönstret.
Det är bra att konstatera att jordaxeln inte rubbats märkbart sedan förra året. För även fast människan har stökat till i atmosfären så finns det förhoppningsvis saker i universum som människan inte rår på. Arkimedes sa visserlien att om han fick en punkt utanför jorden så skulle han rubba den ur dess läge, men det har han lyckligtvis inte fått än. För någon tid sedan skrev min bror Leif en kommentar om olika sätt att de på tid och jag bad honom att förklara det lite närmare. Så här skrev han: "Här kommer ett försök att förklara det här med tidsbegrepp. Som alltid gäller att jag vet inte om det förklarar eller förvirrar. Du får fundera på det. ======================== Om ingenting i hela världen ändras går inte tiden. Det innebär ju bland annat att inga klockor ändrar läge. En händelse innebär att något förändras. En stor händelse kan delas upp i allt mindre delar tills man kommer till ett antal av "minsta detekterbara händelse". Varje gång (every time) en sådan minsta detekterbara händelse inträffar någon stans i världen ökar parametertiden med en enhet. Parametertid är alltså en förändringsparameter som anger antalet minsta detekterbara händelser. Parametertid är alltså ett antal det vill säga en skalar det villsäga en storhet som kan anges med en enda siffra. Om det fanns en universums GPS skulle jag med den kunna fastställa var i universum jag befinner mig. Men när världen förändras ändras även min position i universum. När parametertiden går skulle jag alltså på min universal-GPS kunna se att jag flyttar mig. Den här förflyttningen är koordinattiden. Koordinattiden är alltså en förflyttning det vill säga en vektor det vill säga en storhet som inte bara har belopp utan även riktning och som därför kräver flera siffror för att man skall kunna ange den fullständigt. Jag har funderat på att försöka visa det här med en bild som jag skulle rita om jag kunde. Jag tänker mig en väg som heter "Koordinattid". På den går en gubbe och bär på en fyrkantig låda som heter "Vårt tredimensionella rum". Vid sidan av vägen finns en vägvisare med två pilar framåt och två pilar bakåt. På pilarna framåt står det "Framtid" och "Nirvana", på bilarna bakåt står det "Dåtid" och "Nirvana". I bältet har han en stegräknare som visar parametertid och bakom honom finns fotspår av nanosekundfötter. Lådan är så stor att man kan åka rymdraket i den. Om jag kan prata med besättningen på en rymdraket kan vi diskutera frågan om vilket håll vägen går åt. Eftersom vi rör oss i förhållande till varandra kommer vi att ha olika åsikt om det. Våra universal-GPS kommer att visa olika förflyttning. Besättningen kommer att se världen vid koordinattidspunkter som är oåtkomliga för mig. ==================== När det gäller mina hemsidor så håller Telia på att ändra adresser. Nu gäller följande http://web.telia.com/~u87703726 går till min huvudsida. Här finns bl a en del om växthuseffektrn och länkar till alla mina sidor. http://web.telia.com/~u87701228 går till min tekniksida. Där finns bl a diverse funderingar kring tid och sådant. http://web.telia.com/~u87701229 går till LexSup och lexikon mm. Övriga sidor är f n ganska inaktiva." 11.05
2008-dec-19
Det är inte alltid som det fungerar riktigt som man tänker sig här på nätet. Jag har ju en del låtar utlagda på myspace.com/anderssonsong, och jag kryssade för en ruta om att jag ville de skulle spelas upp i slumpmässig ordning, men det funkade inte så, det blev mest spelningar på den första låten i listan och väldigt lite på de andra. Nu verkar det ändå som om min önskan har trängt igenom, så varje gång man går in på den adressen så får man höra en annan låt än förra gången. Däremot fungerar det tyvärr inte så att man kan ladda ner låtarna åtminstone inte på någon av mina datorer. Jag får ett meddelande om att låten är nedladdad och sedan finns den inte där i alla fall. Trist!
Men om du vill lyssna på ett urval av mina sånger så kan du starta dem där. Sen är det så åtminstone på mina datorer att man kan trycka ner dem på listen och fortsätta arbeta på datorn, det går även att starta webbläsaren på nytt och läsa mejl och surfa som vanligt.Musiken finns där ändå. Och så försökte jag lägga en video på mina målningar från gubbkursen på facebook.com men det gick inte för där får dom bara vara två minuter. Så jag la den på youtube.com/stenhur i stället. Här är lite av vad jag har åstadkommit under hösten. En del av målningarna har tillkommit genom att vi, alla gubbarna fått teckna eller måla figurer på samma papper och till exempel motorcyklisten är min tolkning av ett antal former som fanns på ett papper som skickats runt i gruppen. Musiken som hörs till det hela är hopredigerad av ett antal klingande skisser som jag gjort med ett antal olika syntprogram som jag prövat i datorn, men som jag inte har aktiva för närvarande.Pröva länken nedan: Gubbkurs 06.30
2008-dec-18
Idag är det full fart i pulkabacken vid vår lilla byskola. Det är ett idealiskt före för pulkåkning och eftersom det är en stor lägda nedanför backen är det ingen risk att barnen törnar emot något och gör sig illa. Att det blåser lite verkar de inte bry sig om, det är verkligen ett rent nöje att se ut genom köksfönstren på dem.
Så här före jul verkar det som om veckotidningarna excellerar i bantningsmetoder. Inte för att jag köper dem men jag går ju förbi tidningshyllan när jag handlar på affärn. Och om man får tro det som står på deras framsidor är grejen att man ska gå ner i vikt trots att man äter sig mätt. Själv upptäckte jag för ett antal år sedan at jag höll på att gå upp i vikt. Jag bestämde mig då för att ta mindre portioner av maten och väga mig ofta. Om man tar en liten portion och äter den långsamt så har man visserligen kvar en hungerkänsla men den kan åtminstone jag stå ut med. Och det som står i alla veckotidningar och kvällstidningar att man ska rasa ner i vikt på ett par veckor är helt fel. Med min metod har jag på ett par år tagit mig ner till det jag betraktar som min idealvikt, 75 kilo, som jag vägde när jag gjorde lumpen. Så min metod är enkel: ät mindre och stå ut med att vara hungrig ibland. Idag känner jag för att plocka fram en av dikterna från Sten Hur och lägga på poetsidan. Den finns visserligen att läsa på en av mina bloggsidor, men på poetsidan får man veta om någon läst den. Och det är ju rätt kul ändå. Här är en länk: Freud och Kalle Anka 12.58
2008-dec-17
Temperaturen ligger strax under noll. Hoppas den stannar där och inte stiger ytterligare. Det tråkigaste som kan hända med vädret så här års är när all snön förvandlas till is. Och om det sen blir kallt och snöar uppepå så kan man inte gå någonstans utan risk för att ramla omkull.
Idag är det onsdag. Då skulle det ha varit gubbkurs men nu är det juluppehåll. Jag har tagit hem alla mina alster över julen och fotograferat av dem och tänker redigera ihop dem till en video men jag har inte bestämt vad jag ska ha för musik. Det kanske blir något som jag har gjort när jag har experimenterat med olika slags syntar, vi får se. Jag har flera olika digitala syntar, men har inte fått någon ordning på dem sedan jag fick byta till en annan dator. Det är en massa koder som ska fyllas i för att man ska få det att funka och för att sätta igång med det måste man veta att man har tid att ta i extra när datorn krånglar, och just nu är jag alldeles för splittrad. I alla fall har jag för ovanlighetens skull övat lite på fiolen. Vi ska snart ha vår årliga mellandagskonsert, och det är väldigt lite repetitionstid kvar, så det är viktigt att man övar enskilt på stämmorna. Annars brukar jag inte vara så noga med det, men den här gången känns det extra viktigt.Vi ska spela en violinkonsert av Bach med Karl-Ove Mannberg som solist och göra några satser ur Bachs Juloratorium tillsammans med kyrkokören. Jag ska vara presentatör, en uppgift som jag för varje gäng känner mig alltmera tveksam till, men det är roligt när folk säger att de får mycket större behållning av musiken när någon berättat lite om den och satt in den i ett sammanhang. Och då känns det väldigt meningsfullt. 22.09
2008-dec-16
Jag vaknade och hade svårt att somna om inatt. Jag försökte räkna får, men ett av fåren hade problem med att ta sig över stättan (det ska ju vara en stätta som de hoppar över). Men problemet för det här berodde på att det kom på en cykel. Det visade sig att det inte var ett vanligt får utan en metafor. Den blev till en liten dikt som jag lägger på min poesisida och länkar till här.
cykel 20.59
2008-dec-14
När jag tänker på begreppet "inre monolog" så ser jag framför mig en liten bit av Lagan där den just flutit under krokiga bron i Värnamo. Vi kallade den så därför att den var ganska krokig, på mitten bars den upp av en betongpelare och när vårfloden var stark och det kom stora isflak så brukade den där pelaren rubbas ur sitt läge. Man försökte dra rätt den med stora vajrar fästa i stränderna men helt rak blev bron inte fast det gick ju att använda den ändå, det var ju bara en gångbro. Ibland cyklade vi över den fast det kändes lite otäckt eftersom man kom så högt upp ovanför räckeskanten.
Men just det här med inre monolog, det var där jag brukade gå när jag kände att jag gick och bar på en lust att beskriva det jag såg och kände i ord. Kanske har det en viss betydelse att det finns en älv i det där minnet, för det mesta av de ord vi tänker är ju något som strömmar förbi som vatten och inte fastnar någonstans. Och nu slår det mig att då och då kanske vi råkar kläcka några ord som är som isflak som kan törna emot en betongpelare någonstans och ställa till lite förändring, eller åtmistone lite besvär. Här vill jag plocka fram en dikt som jag tidigare lagt på min bloggsida men nu även lägger ut på en annan sida till vilken jag länkar här: Bävern 19.23
Det är inte särskilt mycket snö men det faller lite mest varje natt. Det är knappast någon ide att dra igång snöslungan eftersom vi har en granne som skottar planen på nordsidan med traktor och det lilla som är att skotta inne på gården kan man ta för hand, och för Britt-Sofie ger det chansen att tjöna ihop lite julklappspengar om hon gör det. Det är vitt och vackert, riktiga julkortsvyer när solen skiner, fast idag verkar det inte som om den tänker göra det.Jag hoppas det blir sol på julafton.Då ska jag göra mina astronomiska observationer för att kolla att universum inte ändrat sig alltför mycket.Då ska nämligen solen stå precis i överändan på sydpålen när klockan är tolv. Sydpålen är en gammal ledningsstolpe som står en bit söder om huset, och som får stå kvar just för att den är sydpålen. Nalle Puh fann Nordpålen så då kan jag ju få ha en sydpåle.
Nu har jag för första gången fått en kommentar på min bloggsida som utgör en spolning av mig som människa.(observera att kommentarer som skrivs på sidan stenhur.blogga.nu inte syns om man kommit till bloggsidan genom att gå in på stenhur.nu och sedan klicka på blog). Det konstiga är att det inte har inträffat tidigare, för jag har ju hållit på och skrivit i åtta månader. Jag antar att det jag skriver läses av en del människor som är mina vänner, och att en hel del läsare är människor som jag aldrig träffat. Det är ganska spännande tycker jag, och jag har som mål att inte tänka så mycket på hur det jag skriver uppfattas av den eller den utan att jag skriver om sånt som jag tänker och känner. När jag själv läser andras bloggar hittar jag förstås både sånt som jag tycker om och sånt som jag inte gillar. Vad som oroar mig är att bloggar som innehåller extrema åsikter som t ex är främlingsfientliga och rasistiska har en stor läsekrets. Jag avstår för att kommentera sådant som bara skulle ge vederbörande bloggare vatten på sina kvarnar. 10.27
2008-dec-13
I ett nummer av Blandaren hittar jag följande tänkvärda text om tid:
"Hur gör man när man slår ihjäl tiden? När man slår ihjäl tiden handgripligen är det bara du och tiden.Det kan bli lite som ett gift och det enda man sysslar med resten av livet. Det är kanske det vi gör. Vi misslyckas hela tiden med att slå ihjäl tiden. Det är det som är det tragiska. Om vi bara kunde slå ihjäl tiden skulle vi finnas hur länge som helst. Antingen slår man ijhäl tiden eller också dör man själv. Det är en kamp på liv och död. Det slutar alltid med att man dör. Vi har misslyckats med att slå ihjäl tiden. Att slå ihjäl tiden innebär inte att tiden dör, utan tiden lever vidare.Tid är en oavbruten process. Kanske är det tvärt om, det är tiden som slår ihjäl oss." 23.33
Idag är väl den riktiga luciamorgonen men vi sov till klockan tio för vi fick så ordentligt lucafirande igår morse. Och så tittade jag på sista avsnittet av serien om Darwin igår kväll. Det verkar som om situationen med bokstavstroende kristna är värre i England än här. Jag tycker att programledaren är ute i ett vällovligt ärende när han vill avslöja den dåliga argumenteringen hos dem som förnekar utvecklingsläran, men jag tycker att när han förklarar sin egen ståndpunkt som ateism så är han lika troende som de som säger att de tror på bibeln. Och när han säger att de förnekar uppenbara fakta så är han själv okänslig för det faktum att religionen spelar en stor roll i människors liv och att många inte nöjer sig med den känsla av tillhörighet till ett stort universum som han tröstar sig med när han funderar över döden. Jag kan till exempel inte låta bli att bli väldigt rörd av julevangeliet även om jag inte tror att allt detta ägt rum bokstavligt men jag tycker det är väldigt vackert precis som det är väldigt vackert med luciatåg även om jag inte ser dom som en beskrivning av något faktiskt. Och även fast jag inte förväntar mig att efter döden komma till en himmel med gator av guld och harpospel så vill jag inte förmena någon annan att se fram emot ett sådant ifall det gör detta livet lättare att leva.
Men när jag ser tillbaka på mitt eget liv så blir jag väldigt kluven till frågan om var mitt jag finns. Ibland känner jag igen mig själv i det jag skrivit sagt och gjort ibland är det som om det gällde någon helt annan. Jag tänker på mitt liv i tre olika epoker beroende på de familjerelationer som jag själv har valt att ge mig in i. Alla dessa tre liv har använt sig av samma kropp (fast även den har bytts ut genom att celler dött och ersatts av nya) Ofta tänker jag att någon av mina förfäder måste ha varit med om precis denna situation och reagerat på precis detta sätt. Och så blir jag lite stolt av att du, Leif, citerar raden ur Kung Gustafs sardiner om sardinen som lever vidare när konungen är död. För det är en sån där rad som är sann fast den inte är det. Kanske lite på samma sätt som en del av det som står i bibeln. Förresten hittade jag en bok om V-Gurra när jag var i Stockholm senast. Kanske jag har material till en liten video som i så fall kan komma på youtube. 13.25
2008-dec-12
Idag fick vi vara med om en luciamorgon med alla ingredienser, traska genom byn i nysnön bland snötyngda granar till det lilla kapellet med levande ljus i fönstren. Därinne fick vi lyssna till barn som spelade och sjöng en stund, och sedan kom det stämningsfulla luciatåget med Annas brorsonsdotter Alice som lucia och hennes tre syskon i tåget som tärna och tomtar. Och efter de traditionella julsångerna och ett par lite svängigare som jag aldrig hört förut blev det kaffe och pepparkakor. och så småningom började de mindre barnen springa omkring bland bänkarna precis som det ska vara på en luciamorgon. Alldeles särskilt bra kändes det att få komma dit eftersom barnen skrivit särskilda inbjudningskort till alla i byn, en sån där värmande omtanke som man blir glad av.
13.31
2008-dec-11
Det här med evigt liv, kan de va nåt? Jag har lagt ut en liten fundering om det och nedan finns ett par länkar till texten och musiken. För övrigt tycker jag det är väldigt spännande att vi hela tiden erbjuds möjligheten att revidera vår bild av världen. Naturligtvis finns det alltid vetenskapsmän och tänkare som inte nöjer sig med att de senaste rönen är absoluta sanningar, men nog fick jag den uppfattningen när jag gick i gymnasiet och läste om atomer och molekyler att man ville att jag skulle tro att det här är sanningen och därmed basta.Det krökta rummet, och alla egendomligheter som inträffar vid ljushastigheten framställdes då oftast som kuriositeter, medan vetenskapen kunde fortsätta i sin lunk.Jag tackar Leif för kommentaren om ljuset och skapelsen härom dagen. Jag fick en liten text om olika slags tid som jag inte lagt ut än, men den kommer.
Om evigt liv, text Om evigt liv, musik 15.00
Såg på Kunskapskanalen ett avsnitt om förberedelser för en bemannad ryndraket till Mars. Jag fick inte riktigt klart för mig tidsplanen men det verkade som om resan fram och tillbaka skulle ta tre år. Jag hoppas att jag får vara med och se hur det går, för hittar man spår eller till och med levande organismer på Mars måste det för alltid få slut på allt tal om att livets skapelse var en enskild händelse. Sen får man ju hoppas att inte något eventuellt marsliv kommer hit och kontaminerar livet på jorden, men jag tror risken är liten eftersom detta hot från nyskapade och annorlunda livsformer har funnits hela tiden här på jorden och att de livsformer som blivit kvar har klarit sig i konkurrensen.
00.38
2008-dec-9
Jag blir mer och mer fascinerad av tanken på svängningar.Att det finns rörelser som inte bara går från en punkt till en annan som en gevärskula utan rör sig fram och tillbaka omkring ett centrum. Att svängningar kan mätas i frekvens och amplitud och att de kan ske i olika media, yttra sig som pendelrörelser, ljud,ljus och radiovågor.
I söndags satt jag i två kyrkor och producerade svängningar tillsammans med en massa andra människor som också producerade svängningar enligt en i förväg uppgjord plan. Meningen med det hela var att ett antal människor som kommit dit skulle få dessa svängningar uppfångade av sina ytteröron och ledda till trumhinnorna och att svängningarna skulle ledas vidare till deras hjärnor och resultera i upplevelser som de tydligen inte hade något emot eftersom de hade tagit sig dit trots vinterkylan. Och nu i kväll satte jag mig själv framför tvapparaten. Elektromagnetiska svängningar nådde fram till min tv - antenn, producerade bilder och ljud. Där satt jag och njöt av ljus och ljud som delvis bestämdes av vad Johanna Olofsson i Stockholm valde att visa av det som försiggick i konserthuset, men det som framför allt bestämde min upplevelse var de specifikationer av svängningar som en man satt och gjorde upp för ungefär 230 år sedan genom att sätta bläckprickar och streck på ett papper. Och så tänkte jag att här sitter jag och njuter av Mozarts musik. Men tänk vilket slit det måste ha varit för honom att skriva den. Jag lägger en liten dikt om honom på poetsidan och en länk här Mozart 02.12
2008-dec-8
Igår var en ganska intensiv dag. Repetitionen började klockan 12 då jobbade vi med de stycken som bara kammarorkestern skulle spela, och sen kom kören klockan 13, och då repeterade vi kantaten. Sen fick vi fika, och klockan 15 var det konsert i Ovikens gamla kyrka. Sen for vi till Rätan och fick middag, som bestod av lax med hjortronsås, vilket jag aldrig prövat förut men det var gott.Och klockan 19 var det konsert där.
Konserten i Oviken var ganska välbesökt trots att det inte varit någon annonsering vad jag vet, men när man är många medverkande kommer det ju en hel del vänner och anhöriga. Konserten började med en överraskning, det första stycket som gått väldigt bra på repetitionen gick isär ganska kraftigt i första reprisen, men det redde upp sig, sen förflöt hela konserten utan större malörer. Lyckligtvis är det här ett gäng där vi utgår från att alla gör sitt bästa och det är aldrig någon som letar efter syndabockar ifall något går fel. När vi spelade stycket för andra gången på konserten i Rätan gick det väldigt bra. Jag brukar spela in alla våra konserter egentligen vet jag inte riktigt varför men om man skulle vilja ge ut en skiva någon gång som vi gjorde till orkesterns tjugoårsjubileum så finns det mycket att välja på. Inspelningarna gör jag på enklaste sätt, med en stereomikrofon. Men det låter ganska hyfsat i alla fall. Nu har jag skaffat en digital inspelningsapparat som inte är mycket större än en mobiltelefon som jag monterar på ett mikrofonstativ. Den spelar in med full CD-kvalitet i två eller fyra kanaler. Spelar man in tvåkanaligt räcker ett minneskort på 2 GB i drygt tre timmar. Förut använde jag en minidisc och en stereomikrofon men det här är mycket enklare. 12.14
2008-dec-6
Satte en julgran på balkonen igår. Efter avverkningen av de större träden på tomten finns det gott om smågranar. Men det var ett schå att få in den. Bara trettio meter att gå, men snön var djup och jag hade inte tagit på mig ordentliga skor.Så de blev ordentligt fulla med snö och måste torkas på elementet. Nu står i alla fall granen där på balkongen med ljusslinga och glitter och lyser så fint.
En av tecknen på att julen närmar sig är annars trampet av skolbarnens fötter när de släntrar förbi vårt hus på väg till kapellet där de firar första advent. Och så förstås deras röster glada och retsamma om vartannat. Ett annat de konserter med julmusik som äger rum i kyrkorna här. Förra veckan var det en körkonsert och i morgon skall jag vara med i Kammarorkestern och spela i två kyrkor, bland annat en kantat av Gunnar Hahn som heter Gladelig sjunge vi, och så blir det några satser ur Bachs juloratorium. Och här är en liten sak som jag skickade till Plusredaktionen på Svt med anledning av ett program igår. Nu kanske det verkar som om jag vill plädera för ett slöseri med energi och det är inte alls min avsikt, men jag vill påpeka en sak som ofta förtigs när man talar om hushällning med elenergi och det är att alla apparater som drar ström i ett hem ger en viss återbäring i form av värme. Denna återbäring är olika stor i olika sammanhang. Gäller det en utelampa är återbäringen noll eftersom värmen förflyktigas utomhus. Gäller det ett rum som uppvärms med ett direktverkande elelement med en termostat är återbäringen betydande. Om en glödlampa brinner i det rummet minskar den energiförbrukningen i elementet genom att elementets termostat slår ifrån tidigare. Återbäringen för den enskilde minskar om man bor i ett hus där uppvärmningen ingår i hyran. Men sett i ett stärre perspektiv är hyreskostnaden till viss del kalkylerad på uppvärmningskostnaden, och blir den mindre borde det återverka på hyran. Sen är det ju en del av året då ingen uppvärmning behövs, och då får man heller ingen återbäring. Men det är den del som är ljusast och då är behovet att tända lampor minst. Det gäller ju också att ta i beräkning att uppvärmning med el är det sämsta alternativet. Kommer värmen från pellets eller är det fråga om bergvärme eller luftvärmepumpar minskar återbäringen ytterligare. Men det förbryllar mig att man ofta talar om energisparande utan att redovisa dessa enkla fakta. Att det är bra att spara energi förstår väl var och en. Men dom som svarar för upplysningen ger oss oftast bara halva sanningen. Tror dom att vi vanliga energikonsumenter är dumma eller? 13.17
2008-dec-5
Idag visades inslaget om gubbkursen på TV4 över mittområdet.Där skymtar vattenfallet med fiskarna som jag skrev om igår. Där syns också en motorcyklist som blev resultatet av papperet skickats runt i hela gruppen och var och en fick rita en valfri form, och eftersom det fanns ett par cirklar så blev det en motorcykel. Här är en länk:
gubbkurs 15.01
2008-dec-4
Kanske jag ska lätta upp mina dystra betraktelser över livet och så med att berätta om gubbkursen. Igår fick vi ta fram allt vi hittills gjort under de tidigare nio kvällarna för att se om det var något vi ville arbeta vidare på. Jag tog fram en bild av en motorcyklist som jag gjort med plakatfärger och fyllde i en massa ställen där det vita papaeret lyste igenom på ett sätt som fick hela bilden att se ofullbordad ut. Det fyllde jag i med ljusa akvarellfärger och det gav intryck av solsken genom dimma i aftonen. Klar förbättring! Sen tog jag fram en målning där jag målat med palettkniv i ganska svepande rörelser. Jag tyckte det gav intryck av ett färgrikt vattenfall. Jag tog en bit tunt vitt papper, höll det mot muren på den öppna spisen och gned några tag med vaxkritor. Sen klippte jag ut fiskar som jag limmade på vattenfallet så det åg ut som om dom kom hoppande ut ur vattnet. Jag bättrade på dem med lite akrylfärg och akvarellfärg. TV 4 Jämtland var där och filmade, kanske blir det något inslag men jag har inte fått något besked om när det ska sändas.
Min sångtext "Kärleken är som ett batteri" som tyvärr inte finns inspelad än har jag lagt på poetsidan. Nu vill jag använda mina kunskaper i att göra länkar, så om du klickar nedan så kommer du dit. Kärleken är som ett batteri 18.48
Om jag ska formulera något om livets mening så vill jag inte nöja mig med något som säger att just mitt liv har varit bra och meningsfullt, utan jag vill att det jag säger ska ha relevans även för andra människor. Ser jag mig själv som en del av en hel mänsklighet så finner jag genast att jag är oerhört privilegierad och att min erfarenhet av livet knappast kan vara särskilt relevant för ett genomsnitt av de människor som lever nu, än mindre om jag räknar in dem som har levat. Jag finner att jag betraktar livet från en position där jag varit skyddad från det som plågat och plågar miljoner människor sedan urminnes tider till idag, svält, hunger och förtryck.
Att alla levande varelser dör förr eller senare och att den enes död ofta är en förutsättning för den andres överlevnad har varit känt i alla tider. Men inte förrän Darwin formulerade lagrana för evolutionen har man varit medveten om att en förutsättning för framåtskridandet är att en stor del av alla individer som kommer till världen måste dö för att de mest livsdugliga skall bli kvar. Av alla insekter, fiskar och fåglar som föds svälter det stora flertalet ihjäl eller blir uppätna av rovdjur. Samma sak gäller förstås för däggdjur, fast när det gäller större djur som till exempel älgar spelar människan en medveten roll som övervakare av hur stora stammarna blir. Även människans tillväxt i antal är ett stort globalt problem, som man visserligen försäker bemästra men med osäker framgång. Varje individ som svälter ihjäl eller blir dödligt sjuk eller sårad går igenom en kortare eller lägre period av lidande innan döden kommer som en befriare. När det gäller individer som går under på grund av människors girighet eller hatiskhet ser vi det som ett resultat av mänsklig ondska. Vi känner ett slags ansvar för att försöka minska lidandet i världen genom att uppmana de styrande att verka för fred och rättvisa. Men alla försök till trots är det så att en stor del av alla levande varelser på jorden lider, och att jag som individ inte kan göra något åt det, hur mycket samvete jag än känner. 08.12
archives
|
